Barnen

När vi flyttade hit till Malaysia så visste jag så klart att Penang skulle vara betydligt större än vad Bollnäs är, men jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara så stort och att det skulle finnas så otroligt många människor. Alla människor som vi har träffat är väldigt trevliga men det är lite ovant med all uppmärksamhet som vi får. Det bor ju fler västerlänningar här också så jag och Magnus får inte så mycket uppmärksamhet (även om en del har kallat Magnus för en jätte) men det är skillnad med barnen. Hugo får ofta höra att han är så stor och stilig men han är mest blyg och vill inte att andra ska prata med honom eller ta på honom. Det är en helt annan sak med vår lilla mini-diva Hanna. Vi märkte redan hemma att hon kräver uppmärksamhet mest hela tiden och det får hon verkligen här. Alla som vi möter tittar på henne och vinkar eller kommer fram och gullar med henne. Och hon är ju som en solstråle mot alla. Magnus sa redan innan vi åkte att Hanna nog skulle få mycket uppmärksamhet eftersom hon är blond och blåögd men jag hade aldrig kunnat föreställa mig det här. I bland så känns det nästan som om man är en kändis som aldrig får vara ifred. Jag kan längta efter att få gå ut med barnen utan att bli uttittad av alla vi möter och bara få bara en i mängden. Fast Hanna njuter så klart av uppmärksamheten :-)