Syskonkärlek

Hugo och Hanna är inne i en period nu när de leker väldigt mycket tillsammans men också bråkar väldigt mycket. De vill alltid leka med samma saker och ibland blir det väldigt vilt. Men sedan så finns det jätte mysiga stunder också när de sitter och myser tillsammans i soffan. Varje dag innan Hugo åker till skolan så pussar och kramar han Hanna, och när han kommer hem spå springer han fram och kramar Hanna det första han gör. Och han verkligen skiner upp och blir jätte glad när Hugo kommer hem igen :-) I dag så var det ett barn i Hugos klass som fyllde år så då fick alla barnen godispåsar av lärarna. Påsarna var fyllda med godis, fruktpuddingar och visselpipor. När Hugo kom hem och hade ätit lunch så tog han fram godispåsen och delade allt med Hanna :-) Det tycker jag visar på äkta syskonkärlek :-) Jag hoppas att barnen verkligen ska få starka band till varandra nu när vi är här eftersom de blir mer beroende av varandra nu när vi bor i ett främmande land.

Bilden är tagen två dagar efter att vi hade kommit hem med Hanna från bb :-)

Förkyld

I dag är en tråkig dag. Egentligen så skulle jag har åkt till Chinatown och umgåtts med Erika i dag men tyvärr så vaknade jag med en ond hals och kände att jag orkar absolut ingenting. Så nu blir det en lugn dag istället och så hoppas jag att förkylningen går över snabbt och att Magnus och barnen klarar sig från den.

Sen så måste jag göra en lite rättning efter inlägget igår. Hugos skola är en privatskola där vi betalar en avgift 2 gånger per år. Avgiften är inte alls speciellt hög, eller det har jag inte trott iaf. Nu är det ju så att jag bara har kollat avgiften för hur mycket som vi betalar nu och nästa år eftersom vi kommer att åka tillbaka till Sverige sen. Det här året när Hugo bara går halva dagar så betalar vi ungefär 25.000kronor per år. Nästa år blir det hela dagar och då ökar avgiften till 50.000 kronor per år. Sen så har jag tänkt att den fortsätter ligga ungefär på den nivån. Men oj vad fel jag hade! Avgiften fortsätter att öka och när eleverna går på "gymnasiet" så år avgiften nästan 100.000 kronor per år. Så helt plötsligt förstår jag hur skolan kan ha råd med så mycket. Min jämförelse med den svenska skolan blev alltså helt fel. Nu är jag en så pass bra person att jag kan erkänna när jag har fel :-) Fast mina åsikter om den svenska skolans förfall står kvar. Jag läste igår om att många håller med den borgerliga regeringen om att skolan måste bli hårdare, men när de intervjuade elever så var det helt andra saker än betyg och sådant som de tyckte var viktiga. Jag tycker att det är lite roligt att elever så så insnöade på det här med skolmaten. Det ska alltid klagas på skolmaten och det finns inget ämne som engagerar elever så mycket. Jag kommer ihåg när min skola skulle starta upp ett matråd som skulle ha som uppgift att jobba för bättre mat på skolan. Det är alltid svårt att få med elever i elevråd och liknande saker. Ofta så är det en eller högst två intresserade som tar alla uppdrag. När det blev dags att välja matråd så var nog iaf halva klassen intresserade. Sedan så håller jag så klart med om att skolmaten är viktig men ibland får den kanske lite väl stor betydelse :-)

Det här med skolmat är lite roligt här i Malaysia. På Hugos dagis i Sverige så var socker helt förbjudet. Det gick till och med så långt att man tog bort glassen som man brukade bjuda på när något barn fyllde år. Personligen så tycker jag att det var över-hysteriskt, men så var det iaf. Här i Malaysia så är det verkligen helt annorlunda. Hugo äter ju inte lunch på skolan eftersom han slutar kl 12 men varje dag får de mellanmål. På Hugos skola består det av mackor med jordnötssmör och sylt, muffins, bullar och frukt. Till det får barnen dricka vatten eller den lokala favoriten Milo, som är en slags lågpris oboy som smakar jätte illa men som alla barn här älskar. Med andra ord så finns det absolut ingen rädsla för socker här. Nu menar jag absolut inte att det är bättre med socker men jag tror att en hälsosam balans är det bästa. En annan sak är att de ofta ger barnen godis när man handlar på mataffären, det spelar ingen roll om det är helg eller mitt i veckan. Sedan så ska jag erkänna att det syns ganska väl att folk här inte tar hand om sina tänder på bästa sätt, många har ju inte råd med tandläkare vilket innebär att mångas tänder ser riktigt hemska ut.

Skolan

I dag har jag varit på ett frukost-möte för Hugos skola. Mötet var för alla nya föräldrar på skolan och hölls på ett hotell 2 minuters gångväg från skolan. Det blev alltså hotell-frukost för mig idag, något som inte var helt fel :-) Vi fick en massa information om skolan plus att vi fick ställa frågor till personalen. Det var ett perfekt tillfälle att träffa nya människor och jag träffade bl.a. ett par från Kanada som precis har flyttat hit till Penang. Vi upptäckte att vi hade väldigt mycket att prata om och de var båda otroligt trevliga och lättsamma så jag hoppas att det är några som jag kommer att få lära känna lite mer. Skolan gör verkligen mycket för att folk ska lära känna varandra vilket ju är perfekt när man kommer som ny till landet. På fredag är det en stor middag på skolan och om några veckor så är det en grillfest för alla nya familjer.

På Hugos skola är det väldigt viktigt med föräldramedverkan. Föräldrar få delta i aktiviteter men även hjälpa till på olika sätt. Från och med måndag så kommer jag att vara extra-hjälp i Hugos klass. De har en förälder varje dag som hjälper de två andra lärarna ungefär en timme varje morgon. Så det ser jag fram emot. Eventuellt så funderar jag på att anmäla mig som frivillig att hjälpa till mer också på skolan men jag börjar med måndagarna så länge.

Jag har tänkt en hel del på hur annorlunda Hugos skola är jämfört med skolorna i Sverige. Skolan som jag jobbar på i Sverige är verkligen underbar med bra personal, en bra ledare och fantastiska elever. Men precis som på alla andra skolor i Sverige så drar man hela tiden in på allt som man möjligtvis kan. Det blir mindre personal och budgeten för läroböcker är rent ut sagt löjligt låg. Nu så tror jag att min skola är en av de bättre ändå men den skulle kunna bli så otroligt mycket bättre med andra ekonomiska möjligheter. Tyvärr så verkar många politiker inte tycka att skolan är viktig utan att det finns annat att lägga pengarna på. Personligen så tycker jag att barnomsorg, skola, vård och omsorg borde vara det viktigaste och att det framför allt är det som man ska satsa på. Iaf så kan jag inte låta bli att jämföra Hugos skola med de i Sverige och jag tror helt uppriktigt att barnen skulle få en bättre utbildning om de gick hela sin skolgång här istället för i Sverige. Nu menar jag absolut inte att vi blir kvar här längre än planerat, så ni behöver inte oroa er :-) Det som jag tycker verkar bättre med skolan här är bl.a. lärartätheten. I en klass på 13 elever har man två lärare på heltid. Sedan så har man även andra lärare som tar hand om idrotten och musiken. Varje stadium har en egen rektor och en egen kurator som alla jobbar på heltid. Jag tänker inte räka upp all personal här men det är väldigt många som jobbar med barnen iaf. Sedan så är man väldigt noga med regler och om man inte sköter sig så blir man avstängd (något som tyvärr inte finns i Sverige). Sedan så finns det helt andra valmöjligheter här än vad vi är vana vid. Jag skulle kunna fortsätta länge men jag ska inte tråka ut er med det. Nu vet jag naturligtvis att Hugo går i en privatskola och att det är stor skillnad jämfört med andra skolor här i Malaysia. Men skolavgiften som vi betalar är väldigt liten men den verkar ändå räcka till så mycket.

Jag kan bara inte låta bli att önska att den svenska skolan kunde bli bättre. Jämfört med många andra länder så har tyvärr Sverige en "flumskola" som inte fungerar som den ska. Jag har precis läst om Folkpartiets förslag om elitklasser och jag tycker att de är helt rätt ute. Självklart så ska man satsa på elever som knappt klarar skolan men man får absolut inte glömma de högpresterande, det är precis lika viktigt att satsa på dem. Skolan huvudsakliga uppgift ska vara att förmedla så mycket kunskap som möjligt till eleverna. Skolans uppgift är inte att uppfostra eleverna utan det ansvaret måste ligga hos föräldrarna. Oj, vad jag blev till mig nu men jag tycker som sagt att det är så tråkigt att vi låter den svenska skolan förfalla så mycket. Min stora skräck är att det blir regeringsskifte nu efter valet för det tror jag skulle få förödande konsekvenser för skolan. Med en röd-grön regering så skulle nog skolan fortsätta att förfalla ännu mer och det hoppas jag att ingen vill! Personligen så tycker jag att Folkpartiet har en väldigt bra skolpolitik och om de får några år till på sig så tror jag att de kan styra upp skolan riktigt bra. Nu försöker inte jag värva er till Folkpartiet, jag är inte ens själv folkpartist utan kristdemokrat i själ och hjärta :-) Så jag värvar er gärna till Kd istället :-)Jag tycker iaf att de borgliga är det bästa alternativet för Sverige eftersom de olika partierna verkligen är kunniga på sina områden. De röd-gröna förstår jag mig inte på. Sossarna verkar bara ägna sig åt att smutskasta alliansen och ge fjantiga butler-förslag, mp har bra miljöpolitik men mer än så är det inte. Sedan så ska jag erkänna att när det gäller vänsterpartiet så vet jag faktiskt inte alls var de står. Lars Ohly är så otroligt konstig så att jag slutar lyssna eller läsa så fort som det handlar om dem...

Nu blev det här inlägget om Hugos skola plötsligt ett jätte långt inlägg om politik, ska försöka bättra mig till nästa gång :-)

Mysdag med Hugo

I dag har jag och Hugo haft en liten mysdag bara han och jag. Jag försöker hitta på saker med ett barn i taget nu när vi har Annie hos oss. Annars så hinner man ju aldrig det utan då får båda barnen hänga med på allt. I dag när Hugo kom hem från skolan så åkte vi taxi till Gurney där vi först uträttade några småärenden och sedan så gick vi och köpte glass. Hugo fick en riktig lyxglass och smaskade lyckligt i sig. Sen så gick vi till leksaksaffären och tittade på vad han önskar sig när han fyller år om några veckor. Sen så blev det så klart några leksaker inhandlade också när vi ändå var där :-) Sen så blev det en glass till innan Hugo tyckte att det var dags att åka hem igen. Egentligen skulle vi köpa en lampa till hans rum men vi kom aldrig ens in i någon lampaffär. I dag kom Hugo hem med en inbjudan till ett födelsedagskalas nästa vecka. Det är en pojke i hans klass som ska ha kalas på Mc Donalds här i närheten. Spännande med första riktiga barnkalaset sen vi flyttade hit! Det blir bra med träning inför Hugos kalas också som vi ska ha om några veckor. Hugo har sagt att han också vill ha ett riktigt barnkalas så vi får väl försöka hitta på något. Eventuellt så funderar jag på att ha det på ett lekställe en bit härifrån. Det påminner lite om buspalatset och de anordnar födelsedagskalas också. Skulle vara skönt att ha det någon annanstans än hemma iaf.

Bröllopsdag!

Den här fick jag av Magnus på vår bröllopsdag :-)

Funderingar på framtiden

För tillfället så funderar jag väldigt mycket på framtiden och då framför allt var vi ska bo. Vi har sålt huset i Bollnäs så vi måste ju börja om någonstans när vi lämnar Malaysia. Innan vi flyttade hit så bokade vi en tomt på Björktjära i Bollnäs eftersom vi funderade på att bygga ett nytt hus när vi kommer tillbaka. Nu i går så fick vi ett mail om att någon var intresserad av att köpa den tomten så om vi ville ha den måste vi bestämma oss på en gång. Efter mycket funderande så valde vi att ge upp tomten. Det är absolut en fin tomt men inte exakt den som vi vill ha (alla som vi egentligen vill ha är redan upptagna). Sedan så har vi räknat en del på att bygga hus och det blir ju väldigt dyrt så klart. Vi vill verkligen inte ha en tråkig vanlig byggsats-villa (förlåt alla ni som har en sådan men smaken är som tur olika). En sådan villa med garage skulle kosta lite över 2 miljoner och det tycker inte vi att det är värt. Huset som vi vill ha skulle allt som allt gå på 4 miljoner och då blir det plötsligt ganska lite kvar att leva på. För vi vill ju kunna leva bra också och unna oss saker, inte bara bo. Så det lutar åt att vi letar efter ett begagnat hus som är i riktigt bra skick. Vi har köpt ett renoveringsobjekt en gång som iofs blev jätte fint men som aldrig någonsin verkade bli klart. Så aldrig mer! Samtidigt så känner jag mig lite osäker på var jag vill bo egentligen. Jag trivs jättebra i Bollnäs och tycker att det är ett perfekt ställe att bo på när man har barn. Men visst börjar det kännas lite väl litet. I Penang bor det 1,5 miljoner människor, hälften på fastlandet och den andra hälften på ön där vi bor. Visst tycker jag att det är för mycket människor här men samtidigt så är det väldigt skönt att det finns så mycket att göra och att allt ligger så nära. Nu menar jag absolut inte att jag vill bo här för all framtid men jag skulle kanske vilja flytta till en större stad när vi flyttar tillbaka till Sverige. Samtidigt så beror det så klart på också hur det blir med våra jobb. Mycket att fundera på så det är tur att vi iaf har ganska lång tid på oss :-)

Snart 6 år sedan!

På lördag firar jag och Magnus bröllopsdag. Det känns helt otroligt att det faktiskt är 6 år sedan vi gifte oss! Vi hade en underbar bröllopsdag trots att så mycket gick fel. Vi gifte oss på en lördag och på onsdan före fick vi veta att fotografen hade blivit sjuk och låg på sjukhus. Så helt plötsligt hade vi ingen fotograf. På torsdagen kom nästa bakslag då hon som skulle fixa mitt hår hade blivit dubbelbokad. Så två dagar före bröllopet hade vi ingen fotograf och ingen som skulle fixa mitt hår. Konstigt nog så fick jag aldrig panik, vi lånade ut Magnus proffs-kamera till en släkting och min underbara kompis Maria kom upp tidigare från Stockholm för att göra iordning mig och min brudtärna. Så allt löste sig ändå. Jag var redan från början inställd på att inget bröllop blir perfekt och tack vare den inställningen kunde jag verkligen njuta av vår dag!

Ibland är det så lämpligt med en blogg för nu kunde jag påminna Magnus om att jag vill bli firad på lördag utan att behöva säga det direkt till honom :-)