Besök av påskharen

Hugo har längtat i flera veckor och i morse så hade äntligen påskharen kommit :-) Det är visst omöjligt att hitta påskägg att fylla med godis här i Malaysia men som tur var så hade påskharen hittat på något annat. Lådorna med Hello Kitty blev väldigt populära, bra att påskharen hade koll på att rosa är båda barnens favoritfärg :-)

Glad påsk på er alla!

Glasskalas

Bor man i Malaysia så går det så klart åt mycket glass :-)

Inskolning

I dag har Hanna börjat på dagis. Eftersom det var första dagen så skulle hon bara vara där en timme. När vi kom dit så var alla barnen ute och lekte. Hanna fick en hink och spade och satte sig i sandlådan. Hon brydde sig inte alls om mig eller Annie utan lekte med de andra barnen och en lärare. Jag höll mig lite på avstånd en stund och efter ungefär 10 minuter så tyckte läraren att Hanna klarade sig så bra så att jag inte behövde stanna kvar längre. Hanna vinkade lite halvhjärtat när jag sa hej då. Efter en timme så hämtade vi Hanna och då var hon inne och lekte och ville inte alls åka hem. Första dagen gick alltså väldigt bra både för mig och Hanna :-) Eftersom det gick så bra i dag så ska vi utöka tiden till tre timmar på onsdag. Hoppas att det går lika bra då, men Hanna verkar verkligen trivas.

Bad igen!

Bästa kompisar :-)

Återbesök på sjukhuset

I dag har jag och Hanna (och Annie) varit på sjukhuset på återbesök. Allt såg bra ut och Hanna är helt återställd. Antibiotika är verkligen bra ibland! Hanna hade riktigt roligt på sjukhuset eftersom barnavdelningens väntrum innehöll ett helt lekland. Hanna hittade en kompis direkt och lekte snällt i 45 minuter (vi var tidiga som vanligt). Det var ganska kul att se Hanna och den andra flickan leka. Flickan pratade mandarin och Hanna svarade på svenska och de verkade förstå varandra riktigt bra. Hanna är faktiskt väldigt duktig på att förstå mandarin nu, Annie kan prata ganska obehindrat med henne. Sen så förstår hon så klart svenska och engelska utan problem också. När det gäller att prata själv så har hon varit lite sen men nu så har hon kommit igång ordentligt. Man förstår mycket som hon säger men långt ifrån allt :-) Det är ganska intressant att se hur olika Hanna och Hugo är. Hugo har alltid varit lite blyg och försiktig och vill helst leka i små grupper och allra helst med en vuxen med. Han har alltid varit så och är det fortfarande, ett tag var han extremt blyg och försiktig men det har gått över nu. Han är för det mesta väldigt lugn och ordentlig när han är på skolan eller ute bland folk och han kan nog ofta upplevas som lite butter om man inte känner honom. Här hemma är han istället en ordentlig pratkvarn och ganska vild. Hanna är motsatsen. Mer social unge får man nog leta efter! Hon är totalt oblyg och tar kontakt med alla barn hon träffar och vill inte alls att mamma eller pappa ska vara med hela tiden. När vi är ute eller på affären så vinkar hon till alla och kastar slängkyssar åt nästan alla hon möter. Hon är nästan alltid otroligt glad och charmig men otroligt envis. Får hon inte som hon vill så kastar hon sig på golvet och börjar storgråta, de tårarna torkar otroligt fort om man ger med sig och hon får som hon vill. Hon har också blivit väldigt noga med kläder och ska alltid välja egna kläder som hon sedan kommer och visar upp och vill höra att hon är fin. Rosa och glitter är det enda som gäller för tillfället. Det ska bli intressant att se hur barnen utvecklas när de blir större, både jag och Magnus kan iaf känna att vi nog kommer att få fullt upp med Hanna när hon kommer i tonåren :-)

Olycka

I går kväll låg båda barnen och sov på andra våningen och jag och Magnus satt framför TV:n på nedervåningen. Plötsligt så hör vi hur någon rasar nerför trappan. När vi kom fram till trappan låg Hugo där och grät. Han fick sitta hos mig och bli tröstad under tiden som Magnus letade igenom huvud och kropp för att se om det var några skador. Det enda som vi kunde upptäcka var en bula i huvudet och skrapsår på benen och fötterna. Efter ett par minuter somnade Hugo i mitt knä och sedan fick han sova resten av natten hos mig. I dag så klagar Hugo över att han har ont i bulan men annars så är det bra. Fast han vägrar erkänna att han har ramlat i natt och blir jätte arg när jag eller Magnus säger att han faktiskt har gjort det. Antagligen så var han inte riktigt vaken när han bestämde sig för att gå ner. Nu var det tur att det gick så bra som det gjorde för vi har väldigt långa och hårda trappor. Huset är ju i tre våningar och har väldigt högt i tak så vi har många och långa trappor. Direkt när vi flyttade in så satte vi upp grindar i alla trappor, framför allt för Hannas skull. Vi brukar stänga grindarna när barnen sover men i går måste jag ha glömt det. Och det är så typiskt att det var just i går som Hugo bestämde sig för att gå ner. Nu gick det ju bra som tur var men jag tycker att det räcker med sjukdomar och olyckor för oss nu, det har varit tillräckligt mycket den här veckan nu.