Idag kom äntligen flyttkartongerna från Sverige så nu har vi fått alla kläder, böcker, filmer och leksaker som vi hade skickat. Allt verkade ha klarat sig bra också. Det var nästan som julafton här hemma när jag och barnen öppnade alla kartongerna. Hugo och Hanna körde omkring på sina små bilar och var väldigt lyckliga. Idag när Hanna sov middag så passade jag och Hugo på att vara ute lite. Men värmen är extrem så man står inte ut långa stunder.

Bad!

Idag har det varit fullt upp igen. Hela förmiddan var det hantverkare här som fortsatte fixa med huset, så nu fungerar alla ac-anläggningar och den mesta av elen. I morgon kommer elektrikern igen och sen så ska nog det mesta vara klart. På eftermiddan tog vi ledigt från hus-fixet och åkte till företagets lägenhet för att bada i poolen. Jag och barnen badade och det var jätte härligt. Magnus hade inga badbyxor så han fick titta på i värmen i stället. Nu i kväll har vi haft besök av en kollega till Magnus som har varit här och ätit middag och pratat lite jobb. I morgon ska Magnus börja jobba och då är det dags för mig att vara ensam med barnen, det känns lite nervöst men det ska säkert gå bra. Jag måste ju börja leva mitt liv som hemmafru på riktigt nån gång :-) I morgon ska vi ringa och boka städhjälp också, det börjar synas på golven att vi har många hantverkar som springer i huset. Känns ganska skönt att man inte behöver städa själv, fast lite konstigt också. Jag vet inte vad jag ska göra samtidigt som de städar, det är fortfarande för varmt för att vara ute någon längre tid men man kan ju inte sitta inne och titta på när de städar heller.

Jag vet inte om jag har skrivit om området som vi bor på. Det är ett så kallat gated community dvs det bara är vi som bor på området som får vara här. Det är en hög mur runt hela området och ingångarna är bevakade av vakter så för att komma in måste man ha ett speciellt tillstånd. Sen så är själva huset också omgiven av en mur och en låst grind. Vi har också valt att skaffa ett larm till huset så att det ska bli extra säkert. Jag tror att Malaysia är ett ganska säkert land men det känns ändå skönt att bo på det här sättet.

Ett varmt besök på lekplatsen.

Bilder på ett halvfärdigt hus...

Några bilder från resan.

Framme i Malaysia!

Nu är vi äntligen framme i Malaysia, resan har gått bra men den var verkligen otroligt lång. Resan började redan på torsdag kl 13 och vi landade i Penang kl. 12:30 lokal tid i lördags. Vi ligger sju timmar före så klockan var 5:30 i Sverige. Vi tog tåget till Arlanda, sov över där på hotell, flög till Amsterdam sen vidare till KL och tog till sist planet till Penang. Barnen skötte sig imponerande bra och sov stora delar av resan. Själv så lider jag av extrem flygrädsla så resan var en skräckupplevelse för mig. Men nu är den över i alla fall och inga plan störtade som jag oroade mig för. Det värsta som hände på resan var att Hanna hällde ut en kopp med hett kaffe på Hugo och att Hugo sen sprang rakt in i en glasvägg på flygplatsen i KL. Som tur var så klarade han sig med en rejäl bula och lite näsblod.

Vi åkte direkt från flygplatsen till huset där vi upptäckte att allt inte alls var så klart som vi hade blivit lovade. Det var meningen att allt skulle vara klart när jag och barnen flyttade ner men när vi kom hit så upptäckte vi att de hade missat att sätta lås på alla balkongdörrar, det fanns inget varmvatten, AC-anläggningarna fungerade inte i alla rum, elen var inte helt klar osv osv. Ett tag kände jag för att ta första planet hem till Sverige igen men tanken på den långa hemresan gjorde att jag ändrade mig. Vi började göra iordning så mycket som vi kunde och under dagen så levererades vår nya bil, TV:n, och huslarmet och då kändes allt bättre. Sen blev det ett litet bakslag när jag senare på kvällen kom in i badrummet och upptäckte en decimeterstor ödla på väggen. Då började jag överväga den där hemresan igen....

Efter en natts sömn så kändes allt mycket bättre. Idag har vi fortsatt fixa i huset, fått fler saker levererade och träffat en trevlig granne som har barn i samma ålder som Hugo och Hanna. Vi har också varit till ett stort köpcenter och handlat bl.a. mat och leksaker. Köpcentret är i sju våningar och har 450 affärer. Jag föreslog för Magnus att han kunde lämna mig där med Visa-kortet men konstigt nog så gick han inte med på det!

I morgon börjar vardagen lite när det är dags för Magnus att börja jobba och jag ska vara ensam med barnen. Det är årets varmaste period här nu så vi kommer inte att kunna vara ute alls utan vi får försöka hitta på saker inne i huset istället. Får se ur det går.

Jag ska försöka lägga upp några bilder från resan och på huset i morgon. Och om någon undrar hur det gick för ödlan som jag hittade i går så kan jag berätta att han inte längre finns. Sorry alla djurvänner men även om vi har många badrum i huset så är jag inte beredd på att dela ett av dem med en stor ödla!

Tre veckor kvar....

Tiden börjar verkligen rinna iväg nu, om exakt tre veckor så åker vi. Jag förstår verkligen inte hur vi ska hinna med allt. Vi har packat väldigt mycket men det är minst lika mycket kvar. Idag var mäklaren här för andra gången så i morgon kommer vårt hus ut på hemnet och på lördag blir det annons i Ljusnan, första visningen är också bokad. Sen så får man ju se om någon är intresserad av att köpa. Det börjar helt klart kännas ordentligt sorgligt att sälja huset. Men det känns inte som att det är så praktiskt att behålla det heller. Sen så vet vi ju aldrig om vi kommer tillbaka till just Bollnäs eller om vi kanske hamnar någon annanstans när de två åren i Malaysia är över.

Det är äntligen klart med huset i Malaysia. Vi fick kontraktet idag och det ser ganska kul ut. Vi måste skriva på att vi inte bedriver någon omoralisk verksamhet i huset och att vi inte får ta in vapen eller sprängämnen i huset. Det är ju inte riktigt vad man är van vid men det känns helt okej eftersom jag varken planerar att skaffa någon vapensamling eller öppna bordell ;-)

Huset är helt omöblerat så vi måste köpa nya möbler också. Huset har vardagsrum, matsal och 6 sovrum så det krävs en hel del möbler. Huset är iaf exakt likadant som det som vi hittade först och som jag har lagt ut bilder på tidigare här på bloggen. Enda skillnaden är att det här huset har lite mindre tomt. Huset blir nog jättebra och området känns också riktigt bra.

Jag tror inte att jag riktigt förstår hur annorlunda livet kommer att bli i Malaysia. Jag har jobbat sen jag var 16 år och fick mitt första sommarjobb. När jag pluggade på universitetet så jobbade jag alltid hela somrarna och även en hel del under terminerna och nu så ska jag plötsligt inte jobba alls på två år utan bara vara hemma med barnen och bli försörjd. Jag har alltid skämtat om att jag skulle vilja bli hemmafru men nu när det blir verklighet så känns det mest konstigt. Fast det kanske blir tvärtom också, så att jag vänjer mig vid att inte jobba och fortsätter livet som hemmafru när vi kommer hem till Sverige igen. Undra vad Magnus skulle tycka om det ;-)